Den 13 december firar vi lucia i Sverige och det har vi gjort sedan det skrevs med runor här.
Namnet Lucia kommer från det latinska ordet lux som betyder ljus.

Legender om Lucia

Det finns flera olika legender om den Lucia från Syrakusa som dog martyrdöden år 304 e. Kr och som helgonförklarades hundra år efteråt.

En legend berättar att Lucia skulle brännas på bål för att hon var kristen, men att lågorna vek undan så att elden inte kunde skada henne. Istället fick hon dödas med svärd- och därför har Lucia än i dag det röda bandet, som symboliserar hennes blod, runt midjan.

En annan berättar att en ung hednisk man blivit förälskad i Lucia, på grund av hennes vackra ögon. Det var omöjligt för den kristna Lucia att gifta sig med en hedning och därför rev hon ut sina ögon och gav dem till honom. Därefter fick hon nya, ännu vackrare, ögon av Gud.

Lucia blev Syrakusas skyddshelgon efter sin död och hon firas som helgon i den romersk-katolska kyrkan den 13 december.
Det är Lucia som åkallas vid ögonsjukdomar och hon avbildas ofta bärandes på sina ögon på ett fat.

Den farliga lucianatten

I Sverige var lucianatten den längsta, mörkaste och farligaste natten.
En förtrollad natt när djuren kunde prata och det övernaturliga hade stor makt. Onda och farliga krafter var i farten och man skulle hålla sig inomhus, så att man inte kom i vägen för Lucifer!

Lucifer är liksom Lucia bildat från det latinska ordet lux, dvs ljus.
I gammal folktro är Lucia densamma som Lilith, Adams första, onda hustru som är moder till de underjordiska.

År 1753 bytte vi från den Julianska till den Gregorianska kalendern och därefter har lucianatten inte längre varit den längsta natten, men mörkret har ändå behövt drivas bort!

På en del håll satt man inne och vakade natten igenom och tidigt på luciamorgonen skulle man äta luciafrukost med smakbitar från julslakten! Det kunde vara sylta, korvar, grisfötter, fläsk, bruna bönor, kaffe, lussebröd, öl och brännvin. Även djuren fick lite extra mat för att de skulle överleva den hårda vintern.

Under medeltiden skulle man helst hinna äta elva frukostar innan solen gick upp! Den 13 december började fastan, så det gällde att äta så mycket man kunde! Under fastan var bl a allt kött bannlyst och man fick klara sig på fiskdiet.

Lussefärden

De första luciatågen kallades för lussefärden och handlade mer om Lucifer (djävulen) än om Lucia.

Ungdomarna sotade ansiktena, klädde ut sig i gamla kläder och djurpälsar, stoppade upp sig med halm och drog runt mellan gårdarna där de sjöng och skrålade. Ofta var någon utklädd till Lucifer, även kallad Lussepär, med horn i pannan.

Som tack för spektaklet ville de ha lusselimpa och en sup, men folket i gårdarna försökte freda sig från besök.

Tidiga luciauppvaktningar

Det finns uppgifter om att lucia firades redan på 1700-talet i Västsverige. Då genom att en flicka (dotter eller tjänsteflicka) i hushållet iklädd vitt linne, lingonriskrans och tända ljus uppvaktade herrskapet med sång, kaffe och dopp.

1927 anordnades den första omröstningen till en "officiell" lucia. Det var Stockholmstidningen som korade Stockholms första lucia.

Stjärngossar och Staffan stalledräng

Stjärngossen har ursprungligen ingenting med luciatåget att göra. Från 1600-talet och fram till 1835, när seden förbjöds, var detta djäknarnas egen tradition. Skolgossarna vandrade mellan gårdarna under julhelgen och framförde ett drama om de tre vise männen. Syftet var att tigga pengar till skolgången.

Staffan Stalledräng kommer ur myten om martyren Stefanos. Han sägs ha varit stalledräng hos kung Herodes. En kväll när han vattnade sina fålar, såg han den nytända Betlehemsstjärnan spegla sig i vattnet. När han berättade för Herodes att en mäktigare kung blivit född, sa Herodes: "Det är lika omöjligt som att den stekta tuppen på bordet skulle gala." Tuppen gol och Herodes lät stena sin stalledräng!

Staffansritten har heller ingenting med Lucia att göra. På annandag jul red drängar och bondsöner ikapp till en källa, för att vattna sina fålar. Den som kom först skulle också bli först klar med alla sysslor under det kommande året. På hemvägen red man från gård till gård och sjöng Staffansvisan, för att få mat och öl till Staffansölet på annandagskvällen. Det finns uppgifter om att Staffansritten förekommer från 1100-talet.

Dagens luciafirande

På luciamorgonen skall man dricka kaffe och äta pepparkakor och lussekatt (Lucifer) bakad av saffransdeg.
En stor del av luciafirandet försiggår i förskolor och skolor där barnen är utklädda till lucior, tärnor, stjärngossar, tomtenissar och annat mindre skrämmande.




Till början av sidan
Tillbaka
Hem